SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD har många kvaliteter. Trots det är vårdkrisen ett faktum. Så gott som dagligen kan vi läsa om bemanningsproblem, stängda vårdplatser och vårdköer där patienter till och med dör i väntan på behandling.
VI ANSER ATT ORSAKERNA är direkt relaterade till hur sjukvården styrs. Vi är starkt kritiska till de senaste decenniernas utveckling mot ekonomism, kontroll, detaljmätning och byråkratisering. Svenska läkaresällskapets uppmaning till vårdens makthavare är därför att lyssna mer på läkarprofessionen och mindre på dyra konsulter.
MOT DEN BAKGRUNDEN är det hög tid att Sveriges läkare tar plats i debatten. Därför redovisar vi nu våra ståndpunkter i ett helt nytt idéprogram.
VI VÄNDER OSS TILL dig som är läkare, beslutsfattare, vårdanställd, patient eller av andra skäl är intresserad av de vägval som behöver göras för att framtidssäkra svensk hälso- och sjukvård.
DET FÖRSTA MÖTET mellan läkare och patient är centralt för lyckad sjukvård. Men idag ser vi en utveckling där detaljstyrning, ökad byråkrati och ett produktionstänk där man räknar pinnar istället för att möta människor har slagit in en kil mellan läkaren och patienten.
DAGENS STYRMEDEL gynnar inte det som är allra viktigast – kunskap, kvalitet och etiskt omhändertagande av den enskilda patienten.
SKA VI VRIDA UTVECKLINGEN rätt måste läkare ta ledarskapet, tillsammans med sjuksköterskor i ett professionellt kunnigt team runt problemen i sjukvården.
SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET ANSER:
• Att medicinska prioriteringar ska bygga på medicinska bedömningar.
• Att styrningen av hälso- och sjukvården ska utgå från patientmötet.
• Att insikten om värdet av det personliga mötet inte återspeglas i hälso- och sjukvårdens ledning, styrning och organisation.
• Att teamarbete och ett gemensamt förhållningssätt i teamet runt patienten är centralt i framgångsrik hälso- och sjukvård.
FORSKNING BIDRAR till ökad kvalitet i hälso- och sjukvården. Sverige är väldigt bra på medicinsk forskning, men vi börjar halka efter. Problemet är att sjukvården är så fokuserad på produktion. Därför är det viktigt att stärka svenska läkares möjligheter att forska.
VI HAR EN SKYLDIGHET gentemot våra patienter att se till att vi har en medicinsk utveckling – att vi har rätt metoder och rätt teknik. Men ska vi kunna slå vakt om forskningen krävs forskningskompetens i ledningsstrukturerna.
SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET ANSER:
• Att medicinsk forskning är en grundbult i hälso- och sjukvården.
• Att meritvärdet av forskarutbildning måste öka
• Att det behövs fler karriärvägar för forskande läkare.
MÄNNISKORS FÖRUTSÄTTNINGAR till god hälsa varierar stort utifrån både medicinska och sociala skillnader. Läkaren har en unik möjlighet att både urskilja och nå fram till dem som av medicinska skäl behöver förändra sina levnadsvanor, men också att bidra med råd och strategier för att uppnå och vidmakthålla förändringen.
VARJE INDIVID HAR ANSVAR för sin egen livsföring, men läkaren har ett ansvar att berätta om de eventuella hälsorisker den innebär.
SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET ANSER:
• Att preventionsarbete ska baseras på vetenskaplig grund
• Att individer med hög risk för ohälsa ska prioriteras
• Att insatser tidigt i livet är särskilt viktiga
• Att prevention ska vara en integrerad del i läkares arbete
KOMPETENSUTVECKLING ÄR en nödvändig förutsättning för att hälso- och sjukvården ska kunna fortsätta att leverera resultat. Därför menar vi att läkares kompetensutveckling ska ses som en kontinuerlig process från grundutbildning, via specialiseringstjänstgöring till fortsatt utveckling i form av fortbildning.
IDAG SAKNAS REGLERING av fortbildning efter uppnådd specialistkompetens. Det vill vi ändra på. Produktivitetskraven får inte leda till att vi nöjer oss med dagens kunskapsnivå.
SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET ANSER:
• Att kompetensutveckling ska vara en självklarhet under hela yrkeslivet
• Att det krävs ledarskap som vågar prioritera kunskapsveckling
• Att en fortbildningsplan ska upplättas för varje medarbetare
• Vi vänder oss emot att produktion får inte innebära att bedriva verksamhet enligt dagens kunskapsläge.
VÄRLDEN HAR blivit bättre. Medellivslängden har ökat, fler har tillgång till rent dricksvatten, färre barn dör före fem års ålder, fler barn går i skolan.
MEN TROTS framstegen kvarstår stora utmaningar.
GLOBAL HÄLSA är allas ansvar. Vi måste komma till rätta med klimatförändringar, antibiotikaresistens, konflikter och ojämlikhet. Lyckas vi inte med det kommer hela mänskligheten att stå inför enorma problem.
SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET ANSER:
• Att ämnet global hälsa ska finnas i skola, utbildning och forskning.
• Att det svenska sjukvårdssystemet måste byggas integrerat med omvärlden.
• Att nyanlända läkare är en resurs för sjukvården.
EN UTBYGGNAD av hälso- och sjukvården nära befolkningen är en stor och nödvädnig förändring för att möta framtidens behov. Den nära vården måste ha allmedicinen som bas. Vi står inför ett paradigmskifte som måste innebära att det svenska hälso- och sjukvårdsystemet blir mindre sjukhustungt. Men innan vi är där måste en rad komplexa frågor få svar. Frågor om bland annat utbildning, nya arbetssätt och inte minst hur resursöverföringen till primärvården ska gå till.
MAN MÅSTE OCKSÅ skapa fler förebilder inom allmänmedicinen för studenter och läkare inom specialistutbildning så att man i ökad utsträckning ser det som en naturlig karriär
SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET ANSER:
• Att en utbyggd hälso- och sjukvård nära befolkningen är nödvändig för att möta framtidens utmaningar.
• Att vård ska ges efter behov, där de med störst behov ges företräde.
• Att digitala lösningar ska integreras i verksamheter för att öka tillgängligheten och effektivisera vården utifrån patienternas behov så att resurser kan fördelas till dem med större behov av kontinuitet och samordning.